about: blank

jag misstänker att jag var väldigt populär i morse. det ringde massor i min telefon, jag kommer inte ihåg något av dessa samtal då jag var väldigt trött. jag tror att ett av samtalen kan ha varit england som ringde, då jag i övrigt inte som överenskommet har hört från dem, men min finmotorik gjorde att jag la på luren istället för att svara.

sen har jag cyklat och gjort ärenden. det gick rätt bra, lite fläng. har tvättat sen och planerar nu närmast att göra lasagne.

det som gjort starkast intryck på mig under dagen är en man som heter theo jansen. han är en konstnär från holland. jag blev oerhört förtjust i hans rörliga skulpturer som jag stötte på på internet. helt fantastiska. de vandrar med hjälp av kraft från vinden. de gjorde mig så förtjust att jag här publicerar länkar till några fantastiska filmklipp, jag råder alla att titta.

http://reklam.feber.se/2006/08/fr_vackert.html - reklamfilm från bmw, som lånat denna herres konst för att illustrera sin image

http://195.20.236.215/schlichter/page5/files/page5-1003-pop.html

www.strandbeest.com - hans hemsida, där det också finns fler filmklipp

om jag hade haft något att skriva hade jag skrivit det nu. jag skulle skriva något fantastiskt, folk hade häpnat. baxnat. slått sig för pannan och skrattat och gråtit. man hade höjt mig till skyarna, gett mig pulizerpriset, nobelpriset och en stor säck med pengar. folk skulle stanna mig på gatan och fråga om inte jag var den där som skrev det fantastiska. man skulle ge mig allt jag ville, alla krig skulle upphöra. alla kvinnor skulle vilja vara med mig, alla män skulle vilja vara som mig. en internationell helgdag skulle utses till min ära.

så är tyvärr inte fallet. jag får nöja mig med ett glas hemblandad saft, och kanske spela lite skinnflöjt.

om man inte gör någonting banbrytande kommer man heller inte att skriva något banbrytande. om detta blir jag smärtsamt medveten då jag åter igen sätter mig och skriver i denna blogg. några hårresande skrönor har det inte blivit här på siståne, just på grund av den slentrian, ja låt oss säga dekadens, som präglar mitt liv för närvarande. jag ser det som ett lugn före stormen, för om jag vet något så vet jag att förändring står för dörren. det är en skön känsla, inte särskilt otrygg. min tillvaro har varit skön, jag har tagit det lugnt. levt för dagen. men efter ett tag vill man ha rörelse och förändring. jag välkomnar förändring.

jag ser den kommande veckan främst som en transportsträcka till vad jag misstänker kommer bli en mycket trevlig helg.

på tisdag ska jag träffa kompisar från förr.

detta är mitt 50:e inlägg på denna sida och lite högtidligt firande är helt klart på sin plats

håll till godo!

http://www.skifs.se/htmlfiles/wallpaperpopup/wallpaper17_popup.htm

jag undrar vad dom säger till varandra...?

fönster mellan mig och världen, jag har längtan i kroppen. en god nyhet uppvägde idag en dålig, och man befinner sig i limbo.

laddat ner musik, mängder. cruisin'.

har en del att fundera över. spekulera. analysera. reflektera.

igår fick jag en bra idé. om jag faktiskt sjösätter den, det vet jag inte. men det vore i synnerhet ett intressant experiment.

nu har min kära kontakt på skolan i england återvänt från sin intelligent planerade semester. och vår korrespondens fortsatte så. jag sätter mitt hopp till henne vad gäller boende. hon fixar det nog. så vitt jag förstår hade för övrigt "lodge" ingenting med bävrar att göra, jag frågade. lodging är när man hyr ett rum "in a family home". såvida det inte handlar om en bäverfamilj, vilket jag såhär i eftertankens ljus inte skulle ha så mycket emot ändå.

jag kan fastslå att jag sitter för mycket med min dator. det är inte bara patetiskt, det är korkat också. sommar är en bristvara och en företeelse som ska nyttjas till fullo. nu ska det ske drastiska ändringar på den punkten!

shit vilket jävla blaj. jag postar det här nu innan jag...

igår alltså, bland punkare och hårdrockare i rågsved. mycket svarta kläder och långt hår, och så jag, som verkligen stack ut. genom att vara en s.k "normal". berusning var det primära, för mig och björn. björn som kom på långväga besök och var den som kände dessa människor. några tafatta och halvseriösa försök att konversera de allra knepigaste gjordes, bland annat frågade jag några långhåriga, svartklädda och skäggiga karlar i trettioårsåldern; "så ni gillar hårdrock?". "ja" svarade dom och lät mig lite fint förstå att jag var efterbliven, sen kallade de mig för "soulkillen". om jag dömde dem efter yttre preferenser tyckte de väl att de kunde göra detsamma.

björn kräktes på spåret i gullmarsplan, jag höll honom i ryggsäcksögglan så att han inte skulle bestämma sig för att ramla ner. så skeppsbar hände inte, istället fyllekäkade vi här hemma och däckade.

igår kväll hade jag inget att göra, så jag cyklade iväg i skymningen. jag cyklade flera mil, genom södermalm, runt gamla stan via skeppsbron och runt slottet. valde sedan att cykla hela hornsgatan ända till hornstull. funderade på att ta mig över bron till liljeholmen men valde istället att rulla längs årstaviken mot en gul fullmåne och sedan hem igen. jag hann tänka en massa och lyssna på ny musik.

idag har jag syrat gurka.

imårrn ska jag på punkarfest i rågsved.

en känsla av tomhet och otillfredställelse har präglat dagen. det var varmt, solen låg ibland bakom en tunn hinna men var till större del ohöljd. jag ville gärna göra något kul, men ingen ville följa med och jag tappade lusten. istället läste jag i min bok och solen fick utgöra ett sympatiskt men ganska långtråkigt sällskap. sen får man läsa om terror i england, experter uttalar sig och man undrar.

"Jag brukar aldrig avråda människor från att resa, men i det här läget tycker jag att de som ska resa till London under den närmaste tiden bör undvika det."

säger en så kallad expert. jag vet inte, man kan väl lika gärna stanna i sängen året runt. avråda från att leva, man kan ju dö. om man har kostym på tv är man expert.

en gammal vän ringde och förslog fest och besök, det var dagens bästa. hittills, får man väl säga.

när jag idag återvände till lägenheten var det som att gå in i bakom kullisserna på ett gatukök. bokstavligt talat en dimma som låg tät. i hela lägenheten, i mitt rum med. "någon" hade roat sig med att baka helstekt kyckling i ugnen, att öppna ett fönster var förstås uteslutet. i köket låg resterna av detta fjäderfä som en alien autopsy fastlimmad med flott i en plåt. det kunde ju inte göra mig annat än förbannad, med en samstämmig känsla av uppgivenhet.

jag har öppnat alla fönster, vädra ut uppgivenheten.

nu kokar mitt vatten.



>>>>> uppdatering

jag vill visa den påträffade kycklingen. jag gick ut i köket och tog kort på den.

med hjälp av en bit papper torkar jag var ur ögonvrån, jag gör så för att mitt öga är infekterat. hijackat av basilusker. då och då får jag spritsa en gul salva i ögat, en sk "salvsträng" (instruktionspapprets ordval) placeras i nedre ögonlocket. inte så sexy. trots att jag egentligen är sjuk super och röker jag. och badar naken på natten. fuck it all, rätt vad det är blir jag frisk, och då ska jag fira i dagarna trenne.

jag hade en trevlig födelsedag igår.

så här tidigt har jag inte varit uppe på evigheter. det här med min hals, som ju började göra lite ont i veckan, var visst lite värre än befarat. jag upptäckte att jag hade enorma svårigheter att svälja kombinerat med en kväljande smärta. dan, som levde lika dekadent som mig förra veckan och som haft samma symptom, berättade för mig att han hade fått halsfluss. jaha. jag har tid hos läkaren om en timme typ, jag vill ha medicin. trist är att jag då får äta antibiotika och således inte kan partaja särskilt hårt på bemärkelsedagen...vilket elände, bara för jag älskade med dan.

jag uppdaterar om min dom/diagnos.

> uppdatering. jag hade inte halsfluss, inga streptokockerbakterier, ingen tonsillit. det kändes nästan som en besvikelse, hade jag fått antibiotika hade jag sluppit den här skiten. under den knappa halvtimmen jag var där hann man lyssna, sticka, skrapa, sticka och knacka(knacka var roligt) på mig. det kändes NÄSTAN som jag fick valuta för pengarna. har bara nåt jävla virus som lever fan i halsen på mig och doktorn ordinerar vila (nähä?).

angående min bostadssituation i england formulerade jag i dag ett mycket beskt svar till skolans "accommodation office", där jag slog näven i bordet och begärde någon form av boende. jag blev minst sagt förbryllad av deras svar. de slingrade sig givetvis men erbjöd sig hjälpa till med kontakter, annars kunde de erbjuda mig "lodgings accommodation"... därav min förbryllning. eftersom jag inte vet vad lodging är slog jag upp detta, resultatet gjorde mig inte mindre förbryllad, den översta översättningen löd:

Engelskt uppslagsord
lodge
Svensk översättning
bäverhydda (substantiv)

jag ska alltså kanske bo i en bäverhydda i nästan fem månader...eller? jag vet inte hur ska ska ställa mig till detta. är det engelsk sedvänja? kommer det bo fler utbytesstudenter där? bävrar?

de flesta av de andra översättningarna var också märkliga:

Engelskt uppslagsord
lodge
Svensk översättning
indiantält, wigwam {amerikansk engelska} (substantiv)

Engelskt uppslagsord
lodge
Svensk översättning
sportstuga; jaktstuga (substantiv)

Engelskt uppslagsord
lodge
Svensk översättning
trädgårdsmästarbostad, grindstuga (substantiv)

jag kan tänka mig jaktstugan (om den ligger i anslutning till campus), men vid wigwam går fan gränsen.

idag har varit så värdelös, min terapi får bli att skriva ner allt elände här. igår kunde jag inte för allt i världen somna, jag går och lägger mig rätt sent i vanliga fall men nu kunde jag inte somna förrän vid halv nio( ! ) på morgonen. sömnen som sedan erbjöds var av den sorten att man vaknar en gång i timmen och däremellan sover grymt oroligt. och svettas. efter ca fyra timmars värdelös vila ringer folk och väcker mig. jag lyckas väl med nöd och näppe låta bli att bli vansinnig och lyckas faktiskt somna om. i en kvart. sen ringer mobilen som jag visst hade ställt på ringning. ursinnig slänger jag iväg mobilhelvetet, och träffar på nåt märkligt sätt min dator i andra änden av rummet. "skitsamma" tänkte jag och försökte somna om. vilket inte gick, förstås. istället låg jag och stirrade i en halvtimme med svidande ögon och annalkande halsont. när jag väl kliver upp upptäcker jag att jag måste ha kastat mobilen stenhårt, då den inte bara blivit tyst utan även visade en färgrann spricka i den lilla lcd-displayen. helt obrukbar då det inte gick att se någonting alls. datorn har dessutom betett sig konstigt hela dagen. till frukost åt jag smörgås och mådde skitdåligt då jag uppenbarligen håller på att bli sjuk. då upptäckte jag att smöret var mögligt, mögligt smör! det finns bara en person som lämnar en månad för gammalt smör i kylen (whyy?!)... nu mådde jag alltså illa dessutom. jag bestämde mig för att maila en fråga till skolan i england rörande mitt boende. då upptäcker jag att jag precis FÅTT ett mail av skolan i england rörande mitt boende, man förklarar att jag inte får nåt jävla boende. vad är det för sätt kan man fråga? åh, så välkommen jag känner mig! sen blev jag tvungen att stressa iväg, jag satte på mig keps, stora solglasögon och hörlurar med asförbannad musik i. cyklade sedan iväg.

har hela dagen försökt tänka positiva tankar; "en dag som börjar så uselt kan ju bara bli bättre". en stor eloge till mig själv för det.

min värdelösa reservmobil slarvade bort hälften av mina sms.

jag känner för att unna mig något, men har inget att unna.