Thursday, May 25, 2006

verkligheten

Jag satt på bussen på väg hem och funderade på framtiden. Jag vet att den är i rörelse och jag vet också att nuet är den enda chans jag får. Jag ville tänka någonting vackert om stadens ljus som speglades i asfalten men kunde inte formulera mig. Genom att leva varje stund som en möjlighet blir framtiden och det förflutna meningslösa, ångest upplöses och försvinner och förnuftet att acceptera nuets absoluta, obarmhärtiga sanning vinner varje gång. Det verkade så enkelt, men att leva varje stund är inte enkelt. Det är ett orimligt krav att ställa. Det rätta måste vara att acceptera nuet, för om man försonas med sitt varande behöver ingenting ångras, ingenting blockera ens framfart. Framtid är som en vag, subjektiv prognos om vad som döljer sig runt nästa krök. Man antar, baserat på sin totala okunskap om sig själv, att man kommer att göra vissa val som kommer att leda till en rad önskescenarion. Dumheter egentligen. Så lever vi våra liv, med grova vanföreställningar om en framtid som inte existerar, och missar de möjligheter vi har att insupa den oputsade verkligheten, grov och vacker.

Wednesday, May 24, 2006

i love you ich liebe dich, zlatan ibrahimovic

idag är jag bakis. bakis är en synonym för bakfull, vilket i sin tur innebär att kroppen arbetar med förbränningen av alkoholen som inmundigats. således prioriterar kroppens fantastiska system bort andra funktioner, detta innefattar exempelvis förmågan att känna sig pigg och alert. jag var väl medveten om hur kroppen skulle reagera dagen efter då jag drack alkoholen, eftersom jag har testat detta flera gånger tidigare. av den anledningen väljer jag att inte gnälla. jag acepterar min situation och finner mig i det hela.

idag var jag i glashyttan och blåste min form. egentligen så blåste jag inte själv, egentligen assisterade jag bara. troligtvis hade det inte blivit lika bra om jag hade gjort det. jag hoppas att bitarna räcker, annars ska vi blåsa några till imorgon. its gonna be kool.

denna eftermiddag kommer min produktivitet ligga på en realistisk nivå. jag sätter ribban lågt, gör inte så mycket. att ha blåst formerna är en god dagskvot och jag kan därför med gott samvete sitta och titta på lustiga filmer på internet, snusa, fika i solen, snacka blaj, lyssna på musik, jaga räv, spela polo, placera fonder, pensionsspara, gnugga hud, spela allan, jazza, hoppa hage, lukta konstigt, bygga lego, telefonera, äta lax, snickra, skriva verb...

tänk att bygga en soffgrupp av kött. fryst kött, som man skulpterar med motorsåg. sen låter man den tina i solen.

jag vet inte hur gammal jag är. igen. jag måste räkna ut det genom att subtrahera dagens datum med mitt personnummer. eller nåt.

jag har sett älg, på riktigt.

Tuesday, May 23, 2006

fanimej

snart kommer jag att skriva något otroligt bra här, det har jag på känn. jag måste ge det lite tid bara.

just nu arbetar jag med en form, som jag ska blåsa glas i. om det hela avlöper så som jag förutspår och hoppas kan detta bli en riktigt ball sak.

ikväll ska jag dricka öl, det är ju trots allt tisdag.

jävla stress över jävla lägenhet som ska städas minutiöst och sedan besiktigas under terminens upptagnaste vecka. och sedan är jag hemlös, jag ska sova under tidningar på nån parkbänk. det ska jag, fanimej.

Thursday, May 18, 2006

hybris

nu, gott folk, är det torsdag. inget speciellt med det kan man tycka, och det stämmer alldeles utmärkt. jag tar en medicin som stänger av hostreflexen. den smyger sig helt enkelt upp genom limbiska systemet och slår ifrån en strömbrytare. det verkar vara något glapp eftersom jag stundtals ändå hänger mig åt långa hostattacker.

om jag hade varit ett djur, kanske en struts eller marsvin, hade jag troligtvis haft helt andra problem än de jag har nu. lite mer basic problem, men fortfarande problem.

jag ska fylla ytterligare ett stycke med meningslöst, fullkomligt värdelöst, ordbajseri. jag gör det just nu. jag ångrar faktiskt att jag började skriva över huvud taget. jag ser ju nu i efterhand att jag måste ha drabbats av hybris, trodde att jag skulle klara att skriva någonting av värde. det var dagens misstag. jag skäms, ber om ursäkt och hoppas att detta aldrig läses någonsin av någon.

Monday, May 15, 2006

smuts

förkylningen håller på att ta över helt, den har övertaget. de vita blodkropparna håller spjärn, försöker förtvivlat att få bukt med de smutsiga inkräktarna som förpestar mitt immunförsvar.

man kan ägna sig åt att försöka fylla i papper som är obegripliga, det kan man. man kan sen ge upp och hoppas att någon så småningom hjälper en med detta gissel. det har med england och pengar att göra.

jag får inget gjort.

Thursday, May 11, 2006

ligga?

hej, vill du ligga med mig?

kan man fråga, och få ett nekande svar. jag har nog inte testat, och kanske borde jag.

hej, vill du ligga med mig?

Tuesday, May 09, 2006

jag och skinnskallen

nu är hur som helst sommaren officiell. det är gött. jag har redan bränt mig i solen och grillat en del.

igår när jag skulle åka hem och gick mot busshållplatsen satt där en helt enorm skinnskalle på bänken, en sån med en enorm mage, rakad skalle, rynkor i nacken, flanellskjorta och stålhätta. han var vekligen enorm, och jag satte mig lite försynt ett par meter bredvid honom. det var bara han och jag där. jag hade hög musik i lurarna, s.k hiphop. jag tänkte att han skulle döda mig för att jag inte lyssnade på ultima thule. när vi suttit där i kanske fem minuter så tror jag att han sa något till mig, jag är nästan säker. men jag hörde ju inte och lät bli att ta av mig lurarna för att fråga vad han sa. antingen frågade han vad klockan var eller så sa han någonting om hur han skulle döda mig. han hade en suspekt väska också, jag hann tänka att det säkert var en sprängladdning i den. efter ytteligare några minuter gick han och kissade på domkyrkan. efter tio minuter som faktisk kändes ganska långa kom till slut min buss och jag lämnade min skinnskalle kvar på bänken.

Thursday, May 04, 2006

tiny

nu är jag i skolan, först av alla nästan. jag åkte tåg hit idag och lyckades komma en halvtimme för tidigt. helt tomt i hela byggnaden. jag skriver nu, inte för att jag har något att skriva, utan för att jag försöker avdramatisera hela detta bloggande. så jag i framtiden kan sätta mig och skriva utan att ha något att berätta.

det är fredag, och det är nog fest ikväll. jag bör låta bli att bli full som en sjörövare och istället ta det lite piano. men det blir kanske svårt. dessutom är det ju fest igen imårrn, och då kommer jag nog också dricka öl. vilket dilemma. jag som skulle idka avhållsamhet. nåväl.

solen kom hit, det är varmt och gött. idag är det workshopdagen och jag tror att det blir skoj.

Wednesday, May 03, 2006

döden

min första kontakt med döden hade jag när jag var kanske fem-sex år gammal, men det är mer en gissning. det var när min familj åkte färja ut till nåt landställe som vi brukade besöka och min brors nalle blåste överbord, det var med största sannolikhet kallt i vattnet och jag förstod att nallen aldrig skulle komma tillbaka.

igår kom jag att tänka på dödsångest. den dödsångest man fick som barn då man insåg sin egen fögänglighet har jag aldrig under vuxen ålder kunnat överträffa. inte ens i närheten. man blev plötlsligt varse om sitt eget varande och blev tvungen att ta ställning till och acceptera sin egen dödlighet. det som var så skrämmande var att man helt plötsligt inte skulle finnas, det är en enorm tanke som en del människor sedan ägnar hela livet åt att försöka förstå. och detta ska man försöka tackla under en period i livet då ens stösta problem kretsar kring rastlöshet...

röd

här om dagen var det grått och jävligt ute, nästan dimma i stan. jag skulle åka hem och hade min väldigt röda jacka på mig. jag hade inga busspengar och behövde därför besöka bankomaten för att plocka en näve av mina lånta pengar. det var en lång jävla kö och alla människor såg så gråa ut. i ansiktet, i kläderna och säkert i sina gråa sinnen. det var bara jag som var röd mitt i den långa kön och jag kände mig som den lilla flickan med den röda kappan i shindler's list.

Tuesday, May 02, 2006

spriten

idag har man således ont i sin mage. väldigt ont. magen förklarar för mig att det vore en god idé att sluta fylla min kropp med gifter ideligen. den hävdar att det är osunt att dricka fruktansvärda mängder med alkohol. magen började göra ont redan igår då jag inledde min baksmälla med att dricka en massa kaffe, det var inte så populärt. på fredagen åkte skolan till köpenhamn, jag och lotta struntade i att åka med bussen tillbaka. istället drack vi en massa öl och vin och ramlade runt på varenda krog i hela den danska huvudstaden. på söndagen följdes det hela upp med att fira valborg. åter igen blev jag föremål för ett omdömeslöst imundigande av de gyllene dryckerna. jag var bakis igår, är bakis idag och kommer troligtvis vara bakis även imorgon. det finns inget roligt i att vara bakis. som jag känner nu krävs en längre period av så kallad avhållsamhet vad gäller spriten.

nu ska jag enligt min egen tidsplanering ha kommit igång med mitt projekt på allvar, det stämmer tyvärr inte alls.

This page is powered by Blogger. Isn't yours?