Thursday, May 25, 2006
verkligheten
Jag satt på bussen på väg hem och funderade på framtiden. Jag vet att den är i rörelse och jag vet också att nuet är den enda chans jag får. Jag ville tänka någonting vackert om stadens ljus som speglades i asfalten men kunde inte formulera mig. Genom att leva varje stund som en möjlighet blir framtiden och det förflutna meningslösa, ångest upplöses och försvinner och förnuftet att acceptera nuets absoluta, obarmhärtiga sanning vinner varje gång. Det verkade så enkelt, men att leva varje stund är inte enkelt. Det är ett orimligt krav att ställa. Det rätta måste vara att acceptera nuet, för om man försonas med sitt varande behöver ingenting ångras, ingenting blockera ens framfart. Framtid är som en vag, subjektiv prognos om vad som döljer sig runt nästa krök. Man antar, baserat på sin totala okunskap om sig själv, att man kommer att göra vissa val som kommer att leda till en rad önskescenarion. Dumheter egentligen. Så lever vi våra liv, med grova vanföreställningar om en framtid som inte existerar, och missar de möjligheter vi har att insupa den oputsade verkligheten, grov och vacker.
# posted by ... : 4:25 AM
Comments:
<< Home
sadar tanker jg ocksa. det hjalper mig att sa ut med att jobba i 2o timmar i strack. som igar. det trostar sinnet.
jag vill ju ligga med dig. jag ar bara radd. jag vill ta det forsiktigt i borjan. lata vara kroppar lara kanna varandra pa utsidan forst, innan vi tranger in. innan vi fattar ett beslut som kommer att pragla resten av vara liv. men jag vill. jag vill verkligen.
Post a Comment
jag vill ju ligga med dig. jag ar bara radd. jag vill ta det forsiktigt i borjan. lata vara kroppar lara kanna varandra pa utsidan forst, innan vi tranger in. innan vi fattar ett beslut som kommer att pragla resten av vara liv. men jag vill. jag vill verkligen.
<< Home
